tisdag 10 april 2007

Krigstrumma

Tid: tjaa, möjligen också 1994
Plats: samma spirande embryo till hårdrocksfestival
Torsdag morgon. Jag och min kollega Knekk har inget att göra och bestämmer oss för att, grundligt, gå igenom all backline som just levererats. Vi kommer till eländesbandet The Pouges prylar, när vi inser att det saknas en puka. Inte vilken puka som helst, 13" ska den vara, och illgrön skall vara dess färg. Fuuuuck! Detta är tiden pre-mobiltelefon, så crewet går inte att nå. Men vi får tag i nån produktionsledare på deras bokningsbolag som åtminstone är rimligt nykter. "Gossar små, ingen puka inget gig. Den står i ridern." säger han. Fuuuuuck! Vi börjar telefonkedja. Det finns en sådan puka. Illgrön. I norra Tyskland.... Den nordtyska backlinefirman fixar så att pukan kommer ombord på en färja Rödby-Puttgarten. Vi cashar in alla tjänster vi har hos samtliga danska medborgare och får någon att lägga pukan på ett tåg till Helsingör. Sen skickar vi en runner dit, som levererar pukan till Karlshamn. Puh!! Så, på lördag morgon när crewet kommer står jag och Knekk med stora leenden på läpparna, för nu är ju allt dubbelkollat och OK! Trumteknikern börjar packa upp, tar 13-tummaren ur sin låda, ställer den åt sidan och säger "I don't need this" och bygger trummorna av resten....

1 kommentar:

Die Quelle sa...

Eländesbandet The Pouges?
Förstår inte hur det epitetet kunnat uppstå.
Mitt favoritband. Trevliga gossar.
Alltid.